Månadsarkiv: januari 2011

Vanliga sökord

Posted on by

Här nedan är de vanligaste sökorden som folk har använt när de klickat sig in på denna blogg. Jag blir förskräckt. Vilka sökningar, det är så att man blir mörkrädd. Att de leder hit, ja, vad ska man säga. Vad är det här för en blogg egentligen.

alexandra öquist
matsex india
små utslag på kroppen
barn.nakna
nomin.nu
jogi björn
peruker i domstol
flickvännen får utbrott
varför heter det parisare
zooey deschanel
orkanen gudrun
day 09 – your beliefs
underbara klara
nakna barn
äppel päppel böckerna
agra turister

Full rulle

Posted on by

Puh. Den här veckan har varit full, packad, knök. Jag njuter. Hellre får det hända för mycket än för lite. För lite är det jävligaste. Det finns inget värre än när det kryper ini kroppen, när rastlösheten ligger och lurar som den parasit den är. Sofflocket hinner liggas på en annan gång. Livet däremot är ingen möbel som står och väntar.

Idag fyllde lillebror 23 år. Vad fan. Det är jag som är 23. Nu får han ta och ge sig. Vi firade med familjepizza och tårta i hans ”nya” lägenhet. En lägenhet där man själv en gång i tiden har varit med om ett och annat när en kompis bodde där. Det de där stackars väggarna ska ha skådat. Det är ingen lek. Hur de ska lida där i det tysta, där de måste stå och vara stabila hela tiden.

Imorgon bär det av till Hufvudstaden. Jobb, Jobb och spinning. Middag och sova i soffan framför film med herr Alm. Återträff och spritfest med volontärerna från Indien. På söndag blir det förhoppningsvis till att träffa världens sötaste Alfons för första gången. Han måste ju lära känna sin farvorittant Fia.

No Time For Us. Shoreline

Posted on by

Det spelar ingen roll. Jag kommer alltid att älska Broder Daniel. De är ju för bövelen soundtracket till min gymnasietid. Även nu, 10-12 år senare tycker jag att de är bra, genialiskt. Det slår an på alla mina strängar i alla fall. Då får det vara precis hur det vill. Det gäller att gå på känslan före förnuftet. Varje gång. Alltid. Såhär i efterhand justerar jag även detta till mitt nyårslöfte. Lyd känslan, ignorera förnuftet!

Läste just den roligaste kommentaren på Youtube. Jag citerar: ”Broder Daniel är lite som Jesus – det är inget fel på dom, det är bara fansen jag inte klarar av.”


Hej mormor i himmelen

Posted on by

Nu kommer världens intressantaste inlägg. Jag har målat naglarna. Det är nog minst 5 år sedan sist. Jag måste erkänna att jag trivs, att jag känner mig lite piffigare, att det är lite roligare att skriva på tangentbordet. Mer färg till folket!

Fick alldeles nyss en flashback. Mormor. Mormor hade alltid orangeröda naglar och matchande läppstift från Pierre Robert. Hon luktade mormor och anais anais eau de parfum. Piffig var hon också, en riktig lady. Jag hoppas de har hårspolar och smink i himlen, för mormors skull.

Ps: Marie. Ser du vad duktig jag är. Saknar dig.

Grön prick. Grattis du har inget liv.

Posted on by

Energin kom, såg, segrade. Antingen är det all träning som gjort att endorfinerna kickat in eller så är det hjärnan som börjat massproducera serotonin.  Jag skiter fullständigt i vad det är. Jag känner Duracell-modet igen, det är det viktigaste. Jag vill illra fram genom livet. Inte en sekund vill jag missa.

Gårdagen bjöd på många guldkorn. Trevlig lunch med många skratt med farbror Bråkan. Ett grymt träningspass och återseende av en gammal finsk krigsfånge. På kvällen drack jag te med garnflickorna. Kvällen gick ut på att utvärdera vem som oftast har grön prick på Facebook. Ju oftare grön, desto mindre liv. Vi strävar alla efter att bli halvmånar nu.  Vem som har mest liv, det återstå att se.

Det är riktigt vedervärdigt sjukt det här med vår kära Ansiktsbok. Man vet så mycket man aldrig annars skulle ha vetat, som man inte överhuvudtaget hade brytt sig om. Ja han är ju skild nu, ska tapetsera sin lägenhet i helgen. Ja hon ja, hon fick ju tvillingar, såg du bristningarna? Menar du det, ska de åka till Kanarieöarna igen. Jo jag hörde det, hon hade gått upp hela 3,14 gram under helgen. Förskräckligt.

Jo jag vet det. Av en händelse…. Vet jag. Källan är Facebook. Alltför ofta.

Tisdagscovern

Posted on by

Måste posta två covers. Den ena har varit en god vän och ett soundtrack i mitt liv i flera år nu. (Sedan Patti Smiths Twelve-skiva kom i alla fall, tror det var 2007 och det känns som igår. Den kommer först.

Idag fick jag ett musiktips av min nyfunna musikutbytarkompis. Horse Feathers. Snöade totalt in på låten Drain You. Tyckte texten kändes bekant och plötsligt kuggade det i. Min idiot. Nirvana. Herregud. Riktigt bra cover detta med. En ny favorit som kommer att nötas tills den är fullständigt söndernött. Jag vill börja spela cello. Mina drömmar känns lite tunga att bära. Formgivare, författare, musiker, konstnär, musiktyckare, krönikör med tvättbräda. Drömma stort är det nya svarta.

Lappkast och mästerverk

Posted on by


En sådan här massmördarvägg vill jag ha. Blir till att köpa polaroid.


Jared i badkaret. Donnan går inte heller av för hackor.

Utan ljus inget liv. Är det inte så? Eller kanske inte. Det finns ju stenätande encelliga djur djupt inne i de djupaste och mörkaste av grottor. Utan ljus, inget liv för mig. Så är det i alla fall. Det går att konstatera. Jag tror att jag är en gammal björnhona. Jag borde ha legat i idé nu. Nåja. Jag känner en vändning i psyket. Ett lappkast.

Jag ska bli en JA-sägare. Jepp. Jag tror stenhårt på det. Att säga JA istället för NEJ kanske gör att jag halkar på det där lövet, glider ut i gatan. En bil stannar. Feta stråk går på, hela himlen spelar mina favoritlåtar. Föraren i bilen är en förläggare som bara ber mig att skriva en bok för förlaget han representerar. Vem vet. Konstigare saker har hänt. Säger man nej och är fittig händer inte mycket alls. Inte mycket alls.

Såg filmen Mr Nobody i helgen. Ett mästerverk, det säger jag bara. Jag kan även konstatera att Jared Leto är lika het som alltid. Speciellt när han ligger på en bänk i långt hår och skägg. Det är så att man vill slita ner tapeterna. För allt i världen, se den. Tack.

Hummingbirds och bumblebees.

Posted on by

Idag flyttar käraste Marie.  Jag tänker inte vara ledsen. Det här är vad hon vill, drömmen. Jag tänker vara glad. Glad för hennes skull. Att det kommer att bli ett stort hål, köttsår i mitt liv behöver vi inte tala om. Jag är spyless på att prata om avgrunder och håligheter, det är färdigt med det nu. Nu är det dags för hummingbirds och bumblebees. Favoritord inom parentes.

Tur att Umeå bara ligger ett stenkast bort, eller kanske två. Umeå kommer att bli nya hängarstället. Yes. Hon ska inte ta och tro fröken att hon inte ska dela med sig av studentlivet. Nejdå, här delar vi lika. 2011. Nu kommer vi efter dig. Akta dig jävligt noga.