Premenstruellt syndrom, PMS, är ett samlingsbegrepp för olika typer av fysiska och/eller psykiska besvär under förstadiet till menstruationen och som i vissa fall kan utgöra ett handikapp. PMS-besvären är mest uttalade 3 – 10 dagar före mens men många kvinnor kan även ha uttalade besvär vid ägglossning. Det är ofta de psykiska symptomen som dominerar vid PMS. Stämningsläget förändras i riktning mot nedstämdhet och kvinnan blir känslomässigt instabil. Det gäller allt mellan ”att känna sig olycklig” (vara dysforisk) till verklig depression. Däremellan ligger tendens att bli irriterad, intolerant, orolig, grälsjuk och aggressiv.

De som aldrig har upplevt PMS har aldrig varit till helvetet och vänt. Igår ville jag svälja spik, muttrar, törnekronor och häftstift för att sedan spränga mig själv i luften. Det finns inget mer vedervärdigt. Jag är glad att jag inte har en pistol hemma, för om jag hade haft tillgång till en sådan hade jag för länge sedan haft den i munnen och min hjärna hade legat uppåt väggarna.

Idag har parasiten PMS hållit sig lite lugnare. Jag känner dock hur fanskapet är och krälar mig kring ryggraden. Skapar molande i ryggslutet och forcerar mina stackars nerver att vandra genom skinnet och lägga sig utanpå huden. Där ligger de hopkurade och darrar av upphetsning. Släpper jag det minsta på kopplet går de till anfall och sliter sitt offer i stycken. De är bestar, slemmiga och blodstörtiga.

Igår sa jag upp bekantskapen med min familj. De åt palt utan att bjuda in mig. Jag kände sveket. Jag kände övergivenheten. Det finns gränser för vad en människa klarar av.